.

Jag sitter i soffan.. Jag känner hur jag sjunker lägre och lägre.
Jag tänker på allt vi har gjort, jag börjar le för mig själv.
Jag känner hur värmen sprider sig i varenda liten kroppsdel.
Jag kan sitta och tänka på dig i flera timmar.
Jag tröttnar aldrig. Det kanske låter som himmelriket.
Men det är det inte, det är ett riktigt helvete.
För jag vet inte om jag kan lite på dig.
Jag vill inte bli sårad igen..